Ja, det blev en till blogg. Se gärna mitt tidigare inlägg.
På den här bloggen fortsätter jag att skriva om politik och mina personliga funderingar om det och på den nya blir det om böcker och skrivande.
Nya bloggens namn?
BB
-Böckernas Blogg
Visar inlägg med etikett skrivande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skrivande. Visa alla inlägg
söndag 27 mars 2011
Funderar på att ändra...
Jo, jag har funderat på att göra en uppdelning av mina intressen så att jag har två bloggar istället för en.
Högst ovetenskapligt har jag tillfrågat EN person om följande upplägg:
-Fortsätta skriva på den här bloggen om politik och personliga funderingar
-Ha en annan blogg om skrivande och böcker
Personen jag frågade gjorde "tummen upp" för det och verkade gå på min linje:
-blir tydligare
-folk kan välja vilken Kukka (om någon) man vill följa och om vad
Så jag har nog bestämt mig nu för att göra en till blogg, inte för att jag måste, inte för att folk vallfärdar till denna blogg heller utan helt enkelt för att jag VILL.
Uppdaterar när jag har den andra bloggen någorlunda klar också och lägger länken i min länklista.
Högst ovetenskapligt har jag tillfrågat EN person om följande upplägg:
-Fortsätta skriva på den här bloggen om politik och personliga funderingar
-Ha en annan blogg om skrivande och böcker
Personen jag frågade gjorde "tummen upp" för det och verkade gå på min linje:
-blir tydligare
-folk kan välja vilken Kukka (om någon) man vill följa och om vad
Så jag har nog bestämt mig nu för att göra en till blogg, inte för att jag måste, inte för att folk vallfärdar till denna blogg heller utan helt enkelt för att jag VILL.
Uppdaterar när jag har den andra bloggen någorlunda klar också och lägger länken i min länklista.
onsdag 29 december 2010
Känner igen mig och skrattar gott
I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag skrattade igenkännande åt Kvarteret Skatan sketchen, ja det är inte alltid lätt att vara vegetarisk nykterist :-D
Jag är riktigt trött idag, helt sjukt trött. Jag är förkyld men det värsta är småbarnskaoset som gör vardagen upp och ner, men samtidigt på något konstigt vis otroligt komisk också.
Idag plockade jag fram Martina Haags bok "Martina-Koden" och skrattar högt för mig själv.
Man skulle ju kunna tro att det hon skriver är skruvat, påhittat om trebarnskaos men jag vet att det är sant för så har vi det är hemma ibland. Kommer att tänka på en skrivövning jag haft på en kurs jag gått. Man skulle tänka sig att man var sin favoritförfattare och skriva som denna och sen tvärtom. Om jag skulle skriva som Martina om mitt liv skulle det bli så här:
"Lillbebisen somnar redan klockan 18:00 och trötta pustar vi vuxna ut, nu har vi bara två barn kvar att ansvara för innan de snart (hoppas vi) somnar. Vi hinner planera för en UNDERBAR kväll med lugn och ro (sen när de andra barnen också somnat) och vi ska sitta ner och PRATA och MYSA och vi börjar gräva i kylskåp och skafferi efter myspysigt fika som inte alls är GI trots att vi inte får bli fetare nu (men man måste ju få festa ibland).
18:05 skriker lillbebisen eftersom storasyster smäller i toadörren trots att vi femtielva gånger om dagen påminner om att hon ska använda handtaget och stänga TYST, men det går tydligen inte, det måste vara något med 6-års händer som bara tvingar dem att smälla i toadörrar.
Jag är stolt över mig själv när jag går upp till lillbebben och med min allra snällaste mamma röst liksom pratar som en bebis med lillbebben. "Nu ska bebbe sova, mamma är häääär". Jag håller henne i handen och sjunger imse-vimse gång, på gång, på gång (säkert förtielva gånger) medan lillbebben inte visar några tecken alls på att vara sömnig utan ställer sig upp i sitt spjälssängsfängelse och skriker MAMMA! (varför gör de det förresten, bebisar, skriker, fast man sitter bredvid, skumt!). Nu har jag inte min mammabebisröst utan börjar låta mer spänd "Du-kan-väl-sova-nu-det är natt" men lillbebben verkar veta att klockan bara är 18:07 och att alla andra är vakna och verkligen VÄGRAR att somna om och då suckar jag och bär ner henne med klampande steg till syskonen och säger "kolla nu vad ni gjort" och de tittar upp från sitt tv-tittande med oförstående fyrkantiga (från allt tv-tittande) ögon och tycker att det är toppen att syrran är vaken igen. Inklämda i vår tvåsitssoffa (det är en bedrift att få plats med 5, jag lovar, och ingen vill sitta i fotöljen eller barnfotöljen utan alla ska klämma ihop sig) sitter vi resten av kvällen och tittar på skrikiga barnfilmer på någon disneykanal och det känns som om jag kan casha in pensionen på en gång, jag hänger inte med alls i barnens fulritade gapiga tecknade program. Sen kommer mellandottern på att vi har chips i skåpet och att det är hon som är chipsvärdinna och går och häller upp en stor skål med chips och så sitter vi där inklämda i en liiiten soffa med två stora rumpor och tre små medan vi smular chips i knät, soffan och mattan men ändå är det liksom mysigt att sitta där under en gemensam filt och UMGÅS. Man kanske får släppa på kraven trots att chips och mackor trivs på golven och att vi vuxna städar heela tiden men inget av det syns?! Och sova på nätterna eller äta ifred kan man väl göra sen när man är pensionär? Och de där familjerna som också har tre barn men där alla sover perfekt på nätterna och barnen är vattenkammade och hemmet skiner måste väl ha någon akilleshäl, jag menar sååå perfekt kan väl ingen vara?"
Nåja ett litet "Martinaförsök". Själv tycker jag att hon är mycket mer träffsäker, men det här var ett exempel på skrivövning man kan göra. Sen är det bara att vända på steken och skriva som någon författare som man inte tål. Kan bli kul det med.
Jag är riktigt trött idag, helt sjukt trött. Jag är förkyld men det värsta är småbarnskaoset som gör vardagen upp och ner, men samtidigt på något konstigt vis otroligt komisk också.
Idag plockade jag fram Martina Haags bok "Martina-Koden" och skrattar högt för mig själv.
Man skulle ju kunna tro att det hon skriver är skruvat, påhittat om trebarnskaos men jag vet att det är sant för så har vi det är hemma ibland. Kommer att tänka på en skrivövning jag haft på en kurs jag gått. Man skulle tänka sig att man var sin favoritförfattare och skriva som denna och sen tvärtom. Om jag skulle skriva som Martina om mitt liv skulle det bli så här:
"Lillbebisen somnar redan klockan 18:00 och trötta pustar vi vuxna ut, nu har vi bara två barn kvar att ansvara för innan de snart (hoppas vi) somnar. Vi hinner planera för en UNDERBAR kväll med lugn och ro (sen när de andra barnen också somnat) och vi ska sitta ner och PRATA och MYSA och vi börjar gräva i kylskåp och skafferi efter myspysigt fika som inte alls är GI trots att vi inte får bli fetare nu (men man måste ju få festa ibland).
18:05 skriker lillbebisen eftersom storasyster smäller i toadörren trots att vi femtielva gånger om dagen påminner om att hon ska använda handtaget och stänga TYST, men det går tydligen inte, det måste vara något med 6-års händer som bara tvingar dem att smälla i toadörrar.
Jag är stolt över mig själv när jag går upp till lillbebben och med min allra snällaste mamma röst liksom pratar som en bebis med lillbebben. "Nu ska bebbe sova, mamma är häääär". Jag håller henne i handen och sjunger imse-vimse gång, på gång, på gång (säkert förtielva gånger) medan lillbebben inte visar några tecken alls på att vara sömnig utan ställer sig upp i sitt spjälssängsfängelse och skriker MAMMA! (varför gör de det förresten, bebisar, skriker, fast man sitter bredvid, skumt!). Nu har jag inte min mammabebisröst utan börjar låta mer spänd "Du-kan-väl-sova-nu-det är natt" men lillbebben verkar veta att klockan bara är 18:07 och att alla andra är vakna och verkligen VÄGRAR att somna om och då suckar jag och bär ner henne med klampande steg till syskonen och säger "kolla nu vad ni gjort" och de tittar upp från sitt tv-tittande med oförstående fyrkantiga (från allt tv-tittande) ögon och tycker att det är toppen att syrran är vaken igen. Inklämda i vår tvåsitssoffa (det är en bedrift att få plats med 5, jag lovar, och ingen vill sitta i fotöljen eller barnfotöljen utan alla ska klämma ihop sig) sitter vi resten av kvällen och tittar på skrikiga barnfilmer på någon disneykanal och det känns som om jag kan casha in pensionen på en gång, jag hänger inte med alls i barnens fulritade gapiga tecknade program. Sen kommer mellandottern på att vi har chips i skåpet och att det är hon som är chipsvärdinna och går och häller upp en stor skål med chips och så sitter vi där inklämda i en liiiten soffa med två stora rumpor och tre små medan vi smular chips i knät, soffan och mattan men ändå är det liksom mysigt att sitta där under en gemensam filt och UMGÅS. Man kanske får släppa på kraven trots att chips och mackor trivs på golven och att vi vuxna städar heela tiden men inget av det syns?! Och sova på nätterna eller äta ifred kan man väl göra sen när man är pensionär? Och de där familjerna som också har tre barn men där alla sover perfekt på nätterna och barnen är vattenkammade och hemmet skiner måste väl ha någon akilleshäl, jag menar sååå perfekt kan väl ingen vara?"
Nåja ett litet "Martinaförsök". Själv tycker jag att hon är mycket mer träffsäker, men det här var ett exempel på skrivövning man kan göra. Sen är det bara att vända på steken och skriva som någon författare som man inte tål. Kan bli kul det med.
Fler böcker av Martina. Jag tänker beställa Hundpalatset, måste få skratta lite mer :-)
lördag 2 oktober 2010
Om skrivande, politik, musik
Jag har ju tänkt att avgränsa ämnen på bloggen lite grann, jag känner mig själv och vet att jag gärna kan sväva ut lite för mycket om jag ger mig själv utrymme :-)
Men idag blir det lite kort om skrivande, musik och politik.
Skrivandet:
Jag håller på med en historisk roman och är just nu helt inne i en redigeringsfas. Det var ett tag sedan jag hade tid att göra något överhuvudtaget när det gäller skrivandet, men nu är jag på skrivbenen igen. Jag bestämde mig idag för att jag ska skicka in det som är redigerat (för vilken gång i ordningen minns jag knappt) till världens bästa Jenny Bäfving, min skrivcoach. Men sen tänker jag för ett tag lämna det som redan är halvklart och gå vidare med nytt. Jag ser framemot den där speciella känslan av nyhetens behag, av att se nya ord och meningar växa fram, av att hitta sammanhang som känns givande. Jag hade som mål ett tag att allt skulle vara klart till innan detta år tar slut, men vi får se om jag fixar det.
Politik:
För den utomstående kan det se ut som om ingenting händer i lilla Gnesta, så som alla politiker gått i ide efter valet men ack så fel det kan se ut :-)
Vi i Miljöpartiet fortsätter att jobba stenhårt för att se till att Gnesta blir ännu bättre.
Jag glädjer mig mycket åt också att vi fick ett fjärde mandat och att jag kommer att sitta i kommunfullmäktige.
Musiken:
Hm... det är nog denna bit som mest av allt "fått ta stryk" under den intensiva valperioden och nu efteråt också. Bengt jobbar på som vanligt men jag har inte hunnit att vara med. Tänk på att du kan ladda ner låten "Vi är alla världens barn" från Itunes för 9kr. Alla pengar går till Världens barn.
Den här vackra blomman fick jag av Miljöpartiet i Gnesta som tack för min insats som valsamordnare, visst är den fin!
Men idag blir det lite kort om skrivande, musik och politik.
Skrivandet:
Jag håller på med en historisk roman och är just nu helt inne i en redigeringsfas. Det var ett tag sedan jag hade tid att göra något överhuvudtaget när det gäller skrivandet, men nu är jag på skrivbenen igen. Jag bestämde mig idag för att jag ska skicka in det som är redigerat (för vilken gång i ordningen minns jag knappt) till världens bästa Jenny Bäfving, min skrivcoach. Men sen tänker jag för ett tag lämna det som redan är halvklart och gå vidare med nytt. Jag ser framemot den där speciella känslan av nyhetens behag, av att se nya ord och meningar växa fram, av att hitta sammanhang som känns givande. Jag hade som mål ett tag att allt skulle vara klart till innan detta år tar slut, men vi får se om jag fixar det.
Politik:
För den utomstående kan det se ut som om ingenting händer i lilla Gnesta, så som alla politiker gått i ide efter valet men ack så fel det kan se ut :-)
Vi i Miljöpartiet fortsätter att jobba stenhårt för att se till att Gnesta blir ännu bättre.
Jag glädjer mig mycket åt också att vi fick ett fjärde mandat och att jag kommer att sitta i kommunfullmäktige.
Musiken:
Hm... det är nog denna bit som mest av allt "fått ta stryk" under den intensiva valperioden och nu efteråt också. Bengt jobbar på som vanligt men jag har inte hunnit att vara med. Tänk på att du kan ladda ner låten "Vi är alla världens barn" från Itunes för 9kr. Alla pengar går till Världens barn.
Den här vackra blomman fick jag av Miljöpartiet i Gnesta som tack för min insats som valsamordnare, visst är den fin!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


